lördag 31 oktober 2015

Spöklik sista dag i paradiset.

Idag när jag vaknade och traskade ut mötes jag av dessa galna grottmänniskorna.
Sofie Prydz
Grrrr!
De levde sig in 100% i sina karaktärer och man var livrädd att få en klubba i huvudet. Varför denna utstyrsel? För att det är Halloween såklart. Här i USA så firas det otroligt mycket på halloween. Förberedelserna är långa och finalen massiv. Som på en bra progressive låt ungefär. 
Redan när vi anlände till USA för två veckor sedan så var det i full gång. Överallt spindelnät, monster och spöken. 
I alla trädgårdar hänger gastar i snaror och även på de finnaste restaurangerna har spindlar och ohyra intagit lokalerna. 
Medans delar av familjen Prydz var på halloweenparad på skolan. Så försökte jag också komma in i halloween mode. 

Halloween in Hollywwod
Bu!

Medans jag skrämde upp mig själv så hade Hugo redan satt sig vid poolen och väntade på dagens första dopp. Nu är det inte bara bubbelbadet som är rykande hett, även stora poolen har nu fått liv i termostaten och ökat några grader. 

Hugo Lybeck, California

Sittandes på världens tyngsta marmorstubbe väntar han glatt på sitt badsällskap. Och det dröjer inte länge innan vi båda har badbyxorna på oss och hoppar i. 


Efter lunchen så är det dags för lilleman att sova lite. 
Sällan är det så härligt att ta en promenad med vagnen som här. Precis utanför deras gate in till tomten så finns det än härlig hikingled som slingrar sig upp och ner för bergen. En led som är perfekt för att cykla downhill ned för. Men nu har vi inga cyklar så det är bara att glömma. Men att dra en vagn i 32 grader är inte heller så dumt. 


Vädret här är ovanligt varmt för årstiden så det är bara att tacka och ta emot. Efter att jag gått ner för backarna så är det bara att vända och gå upp, och då rinner lite av tjusningen bort tillsammans med svetten. 

Kristoffer Lybeck, Hollywood Hills

Väl uppe vid huset igen så har man nu typ en timme egentid medans Hugo sover vidare. Den ägnade jag lite pt att hänga med Eric som är i sluttampen med sitt nya album. Vi provlyssnade senast klara låtarna och de levererade verkligen.
Tillslut vaknade Hugo och verkligheten kom ikapp. 
Det vart mer bad och lek, inte bara i poolen även studsmattan lockar till sig de små.  


Kvällen kom och vi drog ner till en resturang i närheten. Närheten i LA mått räknat. Här är allt inom en radie på 20 samma sak som runt knuten. Tre trötta ungar på en fin resturang med vita dukar
var denna kväll likt alla andra inga problem, eller? 


Med mat i magen så drog vi hem och la ungarna och bestämde oss själva för att softa så här sista kvällen och se en film. Lotten föll på The Gift som var helt okej. Men bäst var att Det visade sig att dagen till ära hade de fått den nya appel tv:en. Alltid kul med nya prylar och detta är inget undantag. Nya kontrollen var grym och Siri gjorde som man sa. 

Detta var sista kvällen som man passerar denna vy på väg till sängen. Detta kommer jag att sakna. Men skulle förvåna mig om vi inte åker tillbaks hit om inte allt för lång tid. 


Imorgon flyger vi till Las Vegas och satsar allt på rött.  Sen hoppar vi tillsist på planet som tar oss hem till  Svedala. 
-Over and out-

fredag 30 oktober 2015

Vila och lata dagar.

Två dagar har passerat, både ned dramatik och glädje.
Det två sista dagrana har vi mestadels hängt på tomten. Inga utflykter bara känna lungnet och jobba lite på brännan nu dagarna innan hemfärd. 
Hugo har gått och blivit förälskad Apollo som är en av deras två "shelter" hundar som de tar hand om. De har blivit ett riktigt radarpar. 

Ständigt på upptäcksfärd 
Så här kan man hitta dem, pussandes.


En annan sak som fascinerar honom är Eric och hans drönare. Nästan så han blivit besatt av att titta på den flyga runt med sina 20 meter per sekund. Jag är själv rätt imponerad måste jag säga, finns så många saker att se här i trakten, och med drönarens 4k kamera så blir bilden perfekt på iPad:en. 
PS Be mig berätta om Steve historien Ds. 

Eric Prydz and Hugo Lybeck
Väntan är olidlig på att den ska hitta tillbaks hem.

Självklart har det även blivit mer skräpmat, igår var jag och Hugo ute på egenhand och hade grabbkväll. Då hamnade vi på ett riktigt klassiskt burger hak. Det sista av sin sort enligt de själva. Det var sådär lagom sunkig ställe men burgarna var fenomenala. 

Gott
Fatburger


Vi har helt och hållet gått in i LA mode här borta och till och med kepsarna bär våra namn. Men har icke stött på någon vettig Kings affär måste hitta en matchtröja innan vi åker hem. 



Idag så var det återigen familjehäng vid poolen. Vädret var varmt men natten hade varit så blåsig att allt löst hade flugit iväg. Fick leta badleksaker hela morgonen men med dem på plats så var det bara att dyka i. Nu är vi så inne i leken här borta så vi höll i ett litet lugnt poolparty på eftermiddagen. Vi grillade och bekantade oss medan ungarna badade och åt klubba.



Eftersom 80% av min garderob består av WESC kläder så kändes det tryggt att en av gästerna var grundaren Greger och hans son. 

Här gäller det att spänna musklerna
Det var ett riktigt trevligt häng med härliga människor. Så klart tog Eric fram drönaren och höll en lektion. Vi i publiken hängde med i varje rörelse. 

Hängiven publik


Sen vart det en tidig middag och sänggång. Eric och Sofie skulle upp tidigt imorgon på Halloween parad på Lejas "skola" sen ska Eric ut i landet och spela på festivaler. Vi tre i gästhuset är ständigt trötta på kvällarna och har sällan sovit så skönt som man gör i sängen här. Så det är bara att säga godnatt till staden som säkerligen är vaken några timmar till.


Imorgon är det vår sista hela dag här innan vi åker hem över atlanten igen, får se vad vi hittar på då.

torsdag 29 oktober 2015

Kräftgång och kultserie i ett.

Idag bjöd LA på riktig göttig värme, och vi hade egentligen inga andra planer än att bara inta poolen. 
Dagen gick i kräftgångsfart i positiv  bemerkelse. 

Hur skönt man än har det så är det alltid  skönt att bryta lite och ta sig någonstans och få lite miljöombyte. Absolut inget man behöver när man är där vi är men ändå. Lotten föll på att vi skulle sticka ner till Melrose Place och glida och inta en hälsosam lunch på någon stekig resturang. Som vanligt handlar att här om avstånd, denna trip tog dryga 30min enkel. Så i vanlig ordning var det bara att gå till parkeringen och hoppa in i bilen. 


Vi tog åkte vi Hollywood Blvd så att Hugo skulle ha något att titta på och inte somna. 


När lyxbutikerna började hopa sig så visste man att vi kommit in i hjärtat av Melrose. Superfin stadsdel med mycket växter på alla fasader. Sofie hade ett favorit ställe som vi gick till. Där var maten både nyttig och god. Måste säga att det är länge sedan jag längtat så efter nyttig bra mat. Har gott runt på pizza och hamburgare allt för länge nu. 

Detta ställe hade så härlig atmosfär, kändes som man satt på en lantlig veranda trots att på andra sidan var flashiga butiker och lyxpken rullade förbi. Vi åt så god mat och jag bara mådde som en kung. 


Vad vi gjorde efter lunchen kan man ju nästan gissa. Ja, det vart lite shopping. Men till slut gav vi upp och gjorde det ända rätta i denna värme och drog tillbaks till huset, poolen och solstolarna. 


33 grader och en svalkande pool låter väll rätt underbart. Men verkar som inte alla föredrar svalka. Hugo envisas att bada i "den varma poolen" som man nästa kokas i. 

Susanne ängnades sig simskole aktiviteter medans jag gjorde viktigare saker som att dricka Corona och hoppa. 
Kristoffer Lybeck

Kvällen ängnades åt matlagning och middag i goda vännerslag. I bland kan man tro att vissa börjar bli mer än vänner (notera Leja och Hugo i soffan). 




Så kan jag i korta drag summera denna måndag i LA. Inga konstigheter. 

Att ta sig upp från gatan till toppen där deras hus ligger tar bara det 10 minuter. Du hinner både få lock för öronen och lider du av åksjuka så ligger du risigt till på dessa kurviga smala gator. 

Tänkte att jag skulle filma stigningen och vägen men tror tyvärr inte att känslan kom med i filmen. Jag klippte lite på måfå så ser nu att mycket häftigt försvann. Men detta är i alla fall lite av vägarna uppe i Hollywood Hills. 

onsdag 28 oktober 2015

Den förlorade sonen, och pumpa fest.

Fint folk kommer sent. Som vi alla har längtat. Först nu, vår sista dag så behagade Eric att dyka upp. Han var väl medveten att vi skulle komma men det råkade tyvärr för våran del krocka med hans turnéschema. Han precis betat av tre spelningar i Canada, som plåster på såren att han varit borta lovade han oss en grillning i världsklass när han kom hem. Ryktet säger att han är lika säker bakom grillen som han är bakom skivorna i DJ-båset.

Men dagen hade mycket att erbjuda i väntan att Herr Prydz skulle komma hem.

Dagens första stopp var en snabb brunch på stans bästa raw food ställe. Nyttigt ska det vara men hur skulle det smaka? Jo, helt fantastiskt. Drog in en heldel rätter från menyn och allt smakade mer än bra. 
 
Med mätta magar så var det dags för dagen höjdpunkt. Vi skulle åka på en riktig Pumpkin Patch så här i halloweentider. Så det var ännu än gång bara att ta rygg på Sofies bil och styra genom stora staden. Och förhoppningsvis göra det bättre än han som är med på bilden. 
 

Tillslut så kom vi fram till mitt livs första Pumpkin Patch. Detta var verkligen ett härligt ställe, pumpor överallt och en massa aktiviteter för barnen. Det var labyrinter, djur, hoppborgar, rutschkanor och mycket mer. Här hade vi alla kul och tiden gick fort. 










Efter mycket lek och bus så tog vi lunch
på ett ställe intill. 
På väg hem tog vi vägen via Rodeo drivei Beverly Hills och tog en titt på det stekigaste av det stekiga. Lyx och glam på shoppinggatorna och när man kom upp i villakvarteren så var husen av slaget större och fasaderna skvallrade om framgång. Här verkar inte husen kunna vara för stora. 

Efter dagens utflykter så välkomnades vi av Eric, öl och bra häng vid poolen. 
Ungarna var som galna av hans hemkomst att nästan maten vart lidande. Men måste säga att han tillslut levde upp till sitt rykte. 

Köttet vart perfekt och vi njöt av varje tugga och av varje klunk vin. När barnen lagt sig tog vi fram vuxenleksakernans. En drönare med 4K kamera med avlång räckvidd


Los Angeles In 4K

Denna pjäs flyger utan problem ner till downtown, och jag skrattade högt när Eric berättade om allt han gjort med den. Men det vart ritigt dramatiskt när det vart batteritorsk och drönaren var bra långt borta. Eric skanderade "vi tappar den" och jag kunde mer än att peppa. Kanske var det den peppen som gjorde att den tillslut hittade tillbaks. Var riktigt mäktigt att se den komma inflygande i mörkret över staden. 
Efter den dramatiken så vart det lugnare aktivitet vid bordet utan inblandning av tekniska saker. 

måndag 26 oktober 2015

Från ett plastigt Universal till ett organiskt Venice.

Idag föll vi tillbaks i gamla mönster och hade en full aktivitetsdag.
Vi har varit så bortskämda med bra väder på denna resa, men idag så var det molnen som dominerade, dock hamna termometern på 30 grader fram mot dagen.
Efter en en långfrukost på trerasen så bestämde vi oss för att åka till Universal Studio som ligger i LA mått runt knuten från Eric och Sofies Hus. Efter cirkus 20 minuter så parkerade vi i Curious George (Nicke Nyfiken) garaget och klev ut i ett plastigt men ändå härligt Universal Studio.


Total glädje för de små
Ett tungt ansvar på min axlar
Det var tyvärr inte att vi gick i  på själva nöjesfältet eftersom vi kända att ungarna var glada nog att bara springa runt på "stripen" och fascineras av allt häftigt som fanns där. 
Efter Lunchen så klassiskt åts på Hard Rock så drog jag Susanne och Hugo oss vidare till Venice Beach. 
Avstånden i LA är som bekant enorma, denna resa tog oss ca 40minuter och man blir förvånad över hur mycket 5-6 filiga motorvägar de har. Varje gång man kör av på en exit och tror att man ska hamna på någon lungnarr väg så hamnar man på ännu en highway. 
Innan gjorde tanken på att man får köra om i alla filer och på vilken sida som helst mig lite stressad. Men det har visat sig att fungera riktigt bra. Måste säga att Los Angeles borna kör riktigt bra, de släpper in en i filerna och håller avstånd. Trafiken känns rätt gles fast det är bilar överallt. Det har vi nog alla filer att tacka för.





Väl framme i Venice så parkerade vi på gatan Abbot Kinney, som Sofie tipsat oss om.
Det var verkligen en "bohemisk" gata med massa olika fina hus och gryms independent affärer som lede till en del shopping.
Lords of dog town, Venice
Var så mycket coola målningar överallt, denna från en av mina favorit filmer.
Konst överallt
Blue Star Donuts, hetaste munken i stan




















Efter någon kilometer på denna härliga gata så kom man ner till stranden och strandpromenaden. Likt de andra stränderna i Kalifornien var denna också gigantisk med fantastisk sand. Så det var bara att köpa en glass och slå sig ner för att senare känna på vattnet.

Mmmm, glassigt!
Hink och spade alltid med
Kullerbyttor

Äntligen bada
Hugo Lybeck
Vägen till vattnet kändes lång

Hur kul det än är att bada så är det bästa i Venice att bara titta på alla människor, den en tokigare än den andra. Allt från lodisar till bra entertainers trängs på promenaden. Överallt cyklas det och åks skateboard bland alla stånd med krimskrams.

Venice Beach går till slut ihop med Santa Monica Beach som bygger lite på samma underbara koncept.
En gubbe med trasig hatt som vi handlade av
Full fart bland dårarna





















Efter en härlig eftermiddag så var det bara att beta av en timme i bilen hem, och säga godnatt till staden som med all rätt heter Änglarnas Stad.
Hugo Lybeck

Helt omöjligt att vara i Santa Monica utan att nynna på Johnossi:s låt med samma namn. Så vi avslutar denna post på bästa möjliga sätt.
"Santa monica bay could be the place to be for me"